Slånaronia – ger allt på hösten

Slånaronia-höst

Slånaronia, Aronia prunifolia, höstfärger

Den är inte tokig på sommaren, med dess blankt gröna blad och flockar av vita blommor, men det är på hösten den verkligen övertygar om sin plats i trädgården. Då blir bladen lysande röda, samtidigt som busken dignar av lättplockade bär som är både nyttiga, goda och kraftigt färgande.

Slånaronia, Aronia prunifolia

Bildsök
Beskrivning: Slånaronia är en upprättväxande buske med blanka blad, kraftiga höstfärger och bra bär. Den är mycket robust, lättodlad och passar bra till friväxande häckar.
Höjd: 1-3 m beroende på sort.
Bredd: 1-2 m.
Tillväxt: Medelsnabb.
Livslängd: Lång.
Vår: Ganska anonymt bladutsprång i samma färg som de färdiga bladen, fast med mindre lyster.
Sommar: Rikligt med klasar av små gräddvita blommor i toppen av kvistarna i maj-juni. Bladen är blankt gröna. Ibland är skotten och de unga bladen orangeröda.
Höst: De blanka bladen blir sprakande röda samtidigt som grenarna tyngs ner av klasar av centimeterstora svarta bär. Fäller bladen tidigt.
Vinter:  Anonymt gråbrunt grenverk. Bären sitter inte kvar.
Växtsätt: Måttligt förgrenad och något gles buske som till en början växter upprätt, för att med tiden få en rund form. Den kan breda ut sig något med rotskott, men sällan så att det blir ett problem.
Rotsystem: Slånaronia har mestadels tunna rötter nära ytan, men även djupare. Den skjuter måttligt med rotskott.
Jord: Trivs i alla jordar, även kompakterad jord och styv lera. Torktålig.
Ljus: Halvskugga till sol. Höstfärgen och bären blir bäst i full sol.
Placering: Mycket bra som friväxande häck i soliga lägen. Tål det mesta, men bör inte planteras vid lekplatser, entréer eller ljusa markytor av betong, kalksten, trä o.dyl, då bären är kraftigt färgande. Kan också användas till klippt häck, men blir inte så tät som andra häckväxter.
Härdighet: Zon 6
Salttålig: Endast vissa sorter.
Ersättningsväxt: Bärhäggmispel ‘Northline’, rönnaronia ‘Burka’ eller ‘Dessertnaja’.
Bra grannar: Smultron för att täcka marken under busken, katsura.
Dåliga grannar: –
Ekologi: Fåglar är förtjusta i aronia, men upptäcker dem oftast ganska sent. Om du vill dela med dig av bären är det bäst att välja en sort som håller kvar dem länge.
Skötsel: Robust buske som kräver lite skötsel. Den bör dock etaberingsbeskäras för att stimulera förgrening. För rikligare blomning och bärskörd kan några av de äldsta grenarna tas bort varje år, så att hela busken förnyas inom 5 år. Kapa då grenarna 15 cm över marken.
I hushållet: Bären sitter i lättplockade klasar och en buske kan ge stora mängder. En del tycker om den syrliga och lite sträva smaken, men för de flesta är det ett syltbär. Låt dem sitta till den fösta frosten. Liksom slånbär dämpas aroniabärens kärvhet om de får frysa. De passar bra till saft, sylt, gelé, kompott och vin, eller torkade som russin. Inlagda i rom eller konjak blir de riktigt goda, och tillsammans med lite vanilj och konjak blir det en fantastisk sylt till scones. Bären innehåller fyra gånger så mycket antioxidanter som blåbär och är C-vitaminrika. Försök har visat att de kan minska skadorna på de röda blodkropparna vid fysisk ansträngning,  hämmar utvecklingen av cancerceller i tjocktarmen och har en blodsockersänkande effekt, i.o.m. att den rikliga halten av antocyaniner hämmar det enzym som bryter ner stärkelse efter ett måltid. De är  mycket starkfärgande, från rött till brunrött allt eftersom de mognar. I små mängder kan knappt mogna bär användas för att färga mat eller textil röd. Om de förvaras svalt i plastpåse kan de hålla flera månader. Läs mer om vad du kan göra med aronia och andra bär i min bok Safthushållning.
I folktraditionen: I Östeuropa har bären läge ansetts vara mycket nyttiga.
Härstamning: Nordamerika. Slånaronia är en korsning mellan svartaronia och rödaronia, men räknas ofta som en egen art.
Introduktion i Sverige: Aronia introducerades i Ryssland på 1800-talet och spreds därifrån över Östeuropa. Till Sverige kom den troligen på 1980-talet, men fick sitt genombrott först på 2000-talet.

Sorter:

‘Viking’ ger rikligt med stora och välsmakande bär med högt C-vitamininnehåll. Smaken påminner lite om rönnbär, vilket inte är så konstigt, då ‘Viking‘ till en fjärdedel faktiskt är rönn. Klasarna blir stora och tynger ner grenarna. Busken kan bli 1,5 m hög och skjuter få rotskott.

‘Rubinia’ är en dottersort till viking med ännu större bär, som är blådaggiga. Busken kan bli 2 m hög.

‘Nero’ är en annan bra bärsort med stora klasar av stora och goda bär, som dock har en tendens att drösa. Den blir dryga metern hög, men upp till 2 m bred och skjuter ganska mycket rotskott. Även ‘Nero‘ är egentligen en rönnhybrid.

‘Aron’ får rikligt med medelstora bär. Busken kan bli upp till 2 m hög och lika bred och tål salt.

‘Elata’, eller f.k. Västeråker, blir upp till tre meter hög, får kraftiga höstfärger och ganska mycket bär, men med något sämre smak än hos de föregående sorterna. Den skjuter få rotskott och är härdig till zon 5.
Slånaronia-vårSlånaronia-blomSlånaronia-bärSlånaronia-hösthäck

 

Annonser

En kommentar

  1. Ping: Svartaronia – sätter färg på hösten, maten och kläderna | Biofilia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: