Biofilias första gästskribent är Eva Pettersson, som är certifierad permakulturdesigner och författare till boken Lätt att odla naturligt. Jag arbetade med Eva när hon var chefredaktör för tidningen OM, där hon samlade en spridd trupp skribenter till att skapa en spännande och gedigen tidning kring miljö och omställning. Du kan fortfarande läsa gamla nummer här.

Nu har hon släppt sin första bok, som är en lärobok i permakultur, men också en gedigen handbok för alla som är intresserade av att odla på naturens villkor. Där knyter hon ihop de globala miljöfrågorna med trädgårdens odling på ett lättillgängligt och informativt sätt.

Här bjuder hon på tips på hur du kan utnyttja marken under äppelträdet bättre. Särskilt användbart för dig som har en liten trädgård!

Odla runt ett äppelträd

Är du lyckligt lottad och har ett stort äppelträd i din trädgård? Tycker du att det här trädet tar upp för mycket mark i trädgården som inte går att använda till något annat?

I många trädgårdar står äppelträden ensamma på gräsmattan. Inget växer under dem och marken är mest till besvär. Gräset ska klippas och äpplen krattas bort. Men så här behöver det inte vara!

Det finns många växter som trivs i den vandrande skuggan längs trädkronans yttre del. Ja, det finns till och med växter som gör att äppelträdet mår bättre och ger en bättre skörd. När mångfalden av växter är stor kommer även mångfalden av djur att öka. Detta gynnar våra viktiga pollinatörer. En annan viktig detalj är att när regnet passerar genom trädet tar det med sig mängder av olika näringsämnen på sin färd ner mot marken. Regnvattnet kan då innehålla så mycket som 50 gånger mer näring än det regn som faller utanför trädet. Självklart gynnar det här trädet och allt som växer där under.

Odlingskluster

Att odla på detta sätt brukar kallas för odlingskluster. Det är en effektiv form av samodling som bygger på att man skapar samverkan mellan växter, djur och andra element i naturen. Ofta är klustren grupperade kring ett centralt element. På större ytor kan flera kluster kopplas samman.

Låt oss ta äppelträdet som exempel på ett centralt element där följande delar samverkar och skapar en väl fungerande samodling.

⇾   Vallört som gröngödning

⇾   Vårlökar som marktäckning innan äppelträdet fått sina löv och andra perenner hunnit upp

⇾   Växter som avskräcker skadedjur

⇾   Växter som lockar till sig djur som livnär sig på skadedjur

⇾   Växter som lockar till sig pollinerare

⇾   Baljväxter som binder extra kväve till jorden

⇾   Kvävefixerande träd, till exempel klibbal

⇾   Nyponrosor som skydd för besökande fåglar

⇾   Träd och buskar som kan skydda mot vind, sol och frost

⇾   Även djur passar bra i ett sådant här kluster, antingen under kortare eller längre perioder

⇾   Höns under en kortare period för att krafsa, sprätta och göda jorden

⇾   Ankor som kan äta sniglar och snäckor

⇾   Vakthund som kan hålla vilda skadedjur borta

Att få med alla dessa delar i en vanlig villaträdgård kan vara svårt, men med valda delar kommer man långt.

Härma den vilda naturen

För att öka förståelsen för fördelarna med att samodla i kluster kan man jämföra med den vilda naturen. Där finns det växter på alla nivåer; höga träd, låga träd, buskar, krypande och slingrande växter. Allt efter vad som trivs på platsen. För ett otränat öga kan det här se snårigt ut, men tittar man närmare ser man att naturen fyller ut alla ”tomrum” som uppstår i miljön. Ingen bar mark eller ”tomma hål” i luften lämnas åt slumpen. Alla växter fyller sin funktion när naturen själv får bestämma. Något man med fördel kan härma i den egna trädgården genom att tänka så här. Som höga träd passar stora och mellanstora fruktträd. Låga träd kan vara olika former av lägre frukt- och nötträd. På busknivå finns det mycket att välja på med olika bärbuskar. Under busknivån passar det med olika örter och perenna grönsaker. Väl nere på marken är det lämpligt med någon form av revande marktäckare. Vill man kan man lägga till växter där rötterna är det viktiga och gärna någon klätterväxt längs någon trädstam eller spaljé.

I trädgården

Tillbaka till den egna villaträdgården. Här har jag valt att illustrera ett enklare odlingskluster som kan passa i många trädgårdar.

Under äppelträdet finns nu i stället för bara en gräsmatta mängder med ätliga växter. Närmast trädstammen växer hosta/funkia vars spröda skott är goda att äta. Längre fram på säsongen kommer hostan att blomma vackert. Här kan du även plantera vårlökar – till exempel scilla, som blommar innan äppelträdet hunnit sätta löv. Du kan givetvis välja andra vårlökar och vill du ha mer vårblommor kan du sprida ut dem i vitklöverområdet utanför. Detta område fyller flera funktioner. Dels blir det lättare att komma åt att plocka äpplen och andra växter, dels är vitklöverklipp väldigt bra gödning som du med fördel kan lägga ut runt växterna. Har du maskrosor så låt dem gärna vara kvar, för de gynnar speciellt äppleträdet.

I ingångarna mellan buskarna och på sittplatsen ligger det trampstenar och däremellan växer det gråtimjan.

I öster växer det två olika sorters blåtry/honungsbär, i söder vinbärs- och krusbärsbuskar med månadssmultron framför. Rabarbern växer i väster och intill den ett område med luftlök. Lök av alla sorter kan hjälpa till att hålla en del skadeinsekter borta.

Bakom sittplatsen på norr finns en spaljé med björnbär som inte bara ger goda bär utan också fungerar som vindskydd. Till höger om björnbären står en silverbuske för att den kan hjälpa till att ge en ökad skörd och för att den doftar så gott. Till vänster om björnbären står en mindre spaljé med rankspenat. Intill rankspenaten växer örten isop som älskas speciellt av humlorna. Björnbären, silverbusken och rankspenaten ger tillsammans dessutom ett visst vindskydd mot kalla vindar från norr.

Växtlista
1 Trädstam
2 Funkia (Hosta)
3 Vitklöver
4 Kryptimjan (Gråtimjan)
5 Björnbär
6 Rankspenat
7 Luftlök
8 Isop
9 Silverbuske
10 Blåtry (2 olika sorter)
11 Svarta vinbär
12 Röda vinbär
13 Gula krusbär
14 Röda krusbär
15 Rabarber
16 Smultron

Övrigt
Trampsten i gångar och på sittplats.
2 stolar och bord
Spaljéer för björnbär och rankspenat

Den grå cirkeln markerar trädkronans ungefärliga storlek.

 

Text och illustration: Eva Pettersson