Mahonians sura bär och taggiga blad väcker ingen skördelust, men så är det inte heller för bärens skull vi odlar den vackra men vassa busken. Bären väcker däremot en viss nyfikenhet ‒ Går det att använda dem på något vis? De ser ändå ut som något mellanting mellan blåbär och vindruvsklasar i miniatyr. Jag provade, och lyckligt nog är det precis så de smakar, om än surare! Bäst är de i saft eller gelé, där de sura skalen inte kommer med. Bären är lättrepade när de är mogna, men allra lättast är det att plocka hela klasar genom att dra dem snett bakåt från grenen.

Mahoniasaft
4 liter orepade, väl mogna bär (2 liter repade)
1 liter vatten
1 liter socker

Lägg bären i en kastrull och koka i 10 minuter. Mosa sedan bären mot kanten och häll allt i en silduk. Låt rinna av i 30 minuter och mät saften. Rör i 6 dl socker per liter saft, koka upp, skumma och tappa på flaskor.

Saften blir just som en blandning mellan kokad blåbärssaft och druvjuice till både smak och färg, d.v.s. ingen smaksensation, men en fullgod vardagssaft. Lite hallon lyfter smaken i mahonia- och hallonsaft.

Det här receptet och många till kan du läsa i min bok Safthushållning.