Rikblommande, härdig, lättskött och extremt tålig. Hybridspirean förtjänar sin plats i trädgården, men ändå tycker många att den är tråkig. Förmodligen för att den är så vanlig och för att den faktiskt ser tråkig ut efter blomningen, men säkert också för att den förväxlas med brudspirea. Brudspirea ser nästan på pricken ut som hybridspirea och norskspirea, men förvuxna exemplar blir risigare och fulare, och de tål inte beskärning lika bra. Det märks inte mist i klippta häckar, där brudspirean kan se anskrämlig ut, medan norskspirea är en av de bästa häckväxterna.
Hybridspirea och norskspirea (”norsk brudspirea”), Spiraea x cinerea
Synonymer: Norsk brudspirea
Bildsök
Beskrivning: Hybridspirea blir en rundad buske med överhängande växtsätt. Den odlas främst för den eleganta blomningen, när de bågböjda fjolårskvistarna täcks av små vita blommor. Efter blomningen ser den tyvärr lite trist ut om den inte klipps. Hybridspirea, och framförallt sorten ‘Grefsheim’ (norskspirea eller norsk brudspirea), förväxlas ofta med brudspirea (Spiraea x arguta). De är mycket lika varandra, trots att de inte tillhör samma grupp av hybrider. Hybridspirea och norskspirea kan skiljas från brudspirea genom att ståndarna är längre än kronbladen, men den viktigaste skillnaden är att hybridspirea och norskspirea inte blir lika höga. Medan brudspirea ofta blir över 2 meter hög, så blir hybridspirea sällan mer än 1,5 meter. Hybridspirea och norskspirea svarar också bättre på beskärning, och kan till skillnad från brudspirea formas till täta häckar. De är också härdigare än brudspirea.
Höjd: 0,8-1,5 meter, beroende på sort.
Bredd: 1-2 meter, beroende på sort och ålder.
Tillväxt: Årsskotten är vanligen 30-60 cm långa, men bågböjda och något hängande, så buskens höjdtillväxt är betydligt mindre efter de första årens mer upprätta växt.
Livslängd: Okänd, men troligen minst 50 år.
Vår: Hybridspirea och norskspirea blommar precis innan eller i början av bladutsprånget, i maj, samtidigt som häggen. Små klasar av ca 5 mm stora vita blommor täcker helt ovansidan av de bågböjda fjolårsskotten, vilket ger en både elegant och överdådig blomning.
Sommar: Efter blomningen får busken 2-3 cm långa, smala blad, som är något gråtonade. De torkade blomställningarna sitter kvar, och kan vara missprydande.
Höst: Bladen blir gula på hösten.
Vinter: Det tunna grenverket kan se risigt ut. Det fångar också upp mycket snö, men bryts sällan.
Växtsätt: Hybridspirea och norskspirea växer med bågböjda grenar och kan ibland se lite spretiga ut, men oftast bildar de med tiden en rundad och någorlunda tät buske. Genom att grenar tyngs ner och faller ut fortsätter de att växa på bredden även efter att de har nått sin sluthöjd.
Rotsystem: Kraftigt, djupgående och tåligt.
Jord: Hybridspirea och norskspirea är mycket anspråkslösa, men bäst växer de i något fuktig jord. Undvik vattensjuk mark.
Ljus: Sol till halvskugga.
Härdighet: Härdig till zon 6.
Salttålig: Ganska.
Placering: Använd hybridspirea till friväxande buskage, som bakgrund till lägre planteringar eller som friväxande eller klippta häckar. De gör sig bäst på lite avstånd. Placera gärna friväxande hybridspireor intill en gräsmatta eller hårdgjord yta, som grenarna kan hänga ut över. Den lägre sorten ‘Compacta’ kan användas i blandade planteringar och rabatter, både som friväxande eller klippt till bollar. Hybridspirea blir mycket täta och vackra häckar om de beskärs rätt.
Ersättningsväxt: Om de ska användas som friväxande buskar ersätts de bäst av andra spireor, t.ex. brudspirea, men även pärlbuske kan vara ett alternativ. Som klippt häck kan den ersättas av t.ex. liguster eller måbär.
Bra grannar: Buskar som blommar senare, t.ex. paradisbuske, deutzia eller vidjehortensia, kan spela huvudrollen när hybridspirean inte är så rolig. En röd- eller gulbladig berberis kan fylla samma funktion. De vita stammarna på björkar är mycket vackra tillsammans med hybridspireans blomning.
Dåliga grannar: Skuggan och torkan direkt under hybridspireor och norskspireor är för svår för de flesta marktäckare, men intill dem kan det mesta växa.
Ekologi: Pollineras av många olika insekter, inklusive bin. Angrips sällan av skadeinsekter, rådjur och harar.
Skötsel: Om den odlas som friväxande buske kräver hybridspirea och norskspirea ingen skötsel, men man kan putsa lite på fjolårsskotten om de är missprydande efter blomningen. Grenar som sticker utklipps långt ner, strax ovanför en sidogren, eller vid marken, för att undvika kvastar. Hela busken kan kapas vid fotknölarna om den har blivit för stor eller ful. Klippta häckar av hybridspirea beskärs efter blomningen. Den kan klippas igen på sensommaren för ett prydligare vinterutseende, men blommar då mindre nästa år.
Plantering: Vår- eller höstplantering, lika djupt som de stått i plantskolan.
Förökning: Med sommarsticklingar.
I hushållet: Hybridspirea har ingen användning utanför att försköna trädgården.
I folktraditionen: Hybridspirea har inte funnits tillräckligt länge för att figurera i några traditioner.
Härstamning: Hybridspirea är en hybrid mellan gråspirea (S. cana) och rysk spirea (S. hypericifolia).
Introduktion i Sverige:
Sorter:
‘Compacta’ är en småvuxen sort, som blir 70-80 cm hög, men i övrigt är lik ‘Grefsheim’.
‘Grefsheim’, norskspirea eller norsk brudspirea, är den absolut vanligaste sorten, och en av de vanligaste trädgårdsbuskarna över huvud taget. Den blir ca 1,5 meter hög, är rikblommande, robust och mycket lättskött. Härdig till zon 6.
[…] 7. Hybridspirea och norskspirea ‒ vackra, men sen då? – Biofilia […]