Strätta ‒ kvannens lantliga kusin

Strättablomma

På senare år har kvanne, särskilt rödkvanne, blivit allt populärare i trädgårdar och parker, och det med all rätta. Kvannen är praktfull, användbar och lättodlad där den trivs. Dessvärre trivs den bäst i fjällen och längs kusten, medan den ofta går ur i inlandet. Där trivs däremot den snarlika strättan, Angelica sylvestris, som visserligen har ett mer begränsat användningsområde i köket, men blommor i vitt och rödlätt, till skillnad från kvannens grönvita.

Strättabestånd

Strätta, Angelica sylvestris, är en ståtlig växt med stora blomflockar på upp till två meter höga stänglar. Påminner mycket om kvanne, men har till skillnad från den endast svagt välvda blomställningar i vitt eller ljust rödlila. Likt kvannen kan den användas till krydda, godis och saft. Det kan ta några år innan den blommar, varpå plantan sedan vanligen dör.

Synonymer: Skrätta, skogskvanne, tjuton, skogspipa, björnpipa, björnstut, myrstut, slöka, sprutkål, sprutflok
Bildsök
Höjd: 50-200 cm beroende på växtplats.
Bredd: 50-100 cm beroende på växtplats.
Tillväxt: Snabb
Livslängd: 2-4 år. Dör vanligen efter blomning.
Vår: Kommer upp tidigt med kraftiga mörkgröna blad.
Sommar: Unga plantor blommar inte, utan får endast en kraftig rosett av selleriliknande blad. Blommar annars i juli-augusti med 10-30 cm breda blomflockar i vitt eller ljust rödlila.
Höst: Bladen får ljust gula höstfärger.
Vinter: Den stadiga stängeln står kvar hela vintern och är ofta dekorativ.
Växtsätt: Basal bladrosett av stora två eller tre gånger parflikiga blad. Plantan blommar först när den samlat tillräckligt med kraft, vilket tar minst ett, men ibland flera år. Blomstängeln är kraftig, hög och ofta förgrenad. Efter blomningen dör plantan, men den sprider sig lätt med frö.
Jord: Trivs bäst på lätta och fuktiga jordar.
Ljus: Sol till lätt skugga.
Placering: I naturträdgården, strandkanten eller fuktängen. Kan likt kvanne också planteras som uppstickare i rabatten, men eftersom strätta precis som kvanne är tvåårig och sprider sig med frö, passar den bara i stora rabatter.
Härdighet: Härdig i större delen av landet.
Rotsystem: Kort och ofta uppdelad pålrot, tunnare än hos kvanne.
Salttålig: Någon som vet?
Ersättningsväxt: Kvanne
Bra grannar: Mynta
Dåliga grannar:
Ekologi: Pollineras av humlor, bin och flugor.
Skötsel: Kräver ingen skötsel, men frösådda plantor kan behöva rensas bort om den sprider sig för kraftigt.
Härstamning: Inhemsk.
I hushållet: Strätta kan användas på samma sätt som kvanne, men är lite bitter. Blomstjälkarna är mycket goda kanderade, och både stjälkar och blad kan användas till saft, sirap och karameller. Unga blad och stjälkar kan blandas i fruktanrättningar för att ta udden av syran. De passar särskilt bra till rabarber. Unga blad kan också kokas i saltvatten och ätas som spenat. Strätta innehåller furanokumarin, som i stora mängder kan påverka metabolismen av vissa läkemedel, på samma sätt som grapefrukt och pomelo.
I folktraditionen: Strätta har ofta betraktats som en sämre variant av kvanne. Roten har använts medicinskt som en svagare variant av kvannerot och de ovanjordiska delarna har ätits, men mest som nödmat. Av de ihåliga stjälkarna har barn gjort flöjter och blåsrör.
Introduktion i Sverige: Inhemsk, troligen tidigt invandrad.
Sorter: Strätta har inte förädlats, men det förekommer naturliga variationer i växtsätt och färg. De rödstammiga och rödblommiga varianterna är särskilt dekorativa.

Strätta-i-knoppBlommande strättaSträttablomma

Annonser

  1. Ping: Kanderad strätta | Biofilia

  2. Ping: Kvanne ‒ änglarnas växt | Biofilia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: