Kärleksört, Hylotelephium sp.
Kärleksört en av de allra bästa sensommar- och höstblommorna. Den är både vacker, lättodlad och tålig. Kärleksört finns i många varianter, men alla blommar rikligt och länge i nyanser av rosa, vitt och gult.
Synonymer: Fetblad, kärringkål, vanlig kärleksört (H. telephium ssp. maximum) röd kärleksört, purpurfetblad, röd kärringkål, trädgårdskärleksört (H telephium ssp. telephium) kinesisk kärleksört (H. spectabile). Tidigare räknades arterna till Sedum-släktet, och de är fortfarande ofta märkta så i handeln.
Bildsök
Höjd: 20-60 cm beroende på sort och läge.
Bredd: 10-60 cm beroende på sort och läge.
Tillväxt: Medel till långsam.
Livslängd: Lång.
Vår: Kärleksört kommer upp medeltidigt med ljusgröna blad och stjälkar.
Sommar: Bladen är hos de flesta sorter ljust blågröna till daggigt gulgröna hela sommaren. I mitten av sommaren börjar den utveckla blomställningar i toppen av stjälkarna, men de får inte färg förrän i slutet av sommaren.
Höst: I slutet av sommaren eller tidigt på hösten börjar de breda och lätt rundade blomställningarna att slå ut. Den rena arten av kärleksört, som man ofta hittar i naturen, har ljusgula blommor, men de flesta odlade sorter har rosa blommor.
Vinter: Blomställningarna står ofta kvar hela vintern.
Växtsätt: Från basen skjuter den flera grova och kraftiga stjälkar, som med tiden bildar en bred och rundad tuva. De köttiga bladen är strödda längs stjälkarna. I början av sommaren kan kärleksörten vara något gles, men när blomställningarna utvecklats täcker den marken fullständigt.
Rotsystem: Anpassningsbart och tåligt, skjuter lätt nya rötter. Har små rotknölar vid basen.
Jord: Kärleksört trivs på alla väldränerade jordar. Den tål svår torka.
Ljus: Sol till skugga, men blir bäst i sol.
Placering: Som kantväxt och i blandade rabatter. Klarar nästan alla lägen.
Härdighet: Större delen av landen i väldränerade lägen.
Salttålig: Något.
Ersättningsväxt: Annan kärleksört, oktoberaster.
Bra grannar: Gulbrokigt hakonegräs, tuvtåtel, spirea, krokus, tulpaner, brudslöja.
Dåliga grannar:
Ekologi: Uppskattade av humlor och rådjur.
Skötsel: Kräver ingen skötsel, men vinterståndarna kan tas bort på våren. Vissa sorter blir med tiden kala i mitten, och behöver då delas och planteras om. Förökas genom delning eller med sticklingar. Blommande stjälkar som sätts i vas på hösten får vanligen rötter efter några veckor och så småningom även nya skott. Dessa kan sättas i kruka och planteras ut på våren.
Härstamning: Den vanliga kärleksörten, H. telephium, är inhemsk i Sverige. Underarten röd kärleksört, H telephium ssp. telephium, växer vilt i centrala och östra Europa. Kinesisk kärleksört, H. spectabile, växer vilt i Kina och Korea.
I hushållet: Mycket bra snittblomma, som står mycket länge i vas. Unga blad kan ätas råa eller kokade, och räknas på grund av deras höga C-vitaminhalt som en av de bästa överlevnadsväxterna.
I folktraditionen: Sitt namn har kärleksörten fått från att den användes till att spå kärleken, genom att två plantor eller stjälkar med rot och allt fästes i en takbjälke bredvid varandra. Plantorna döptes efter två unga med ett intresse för varandra, och om de växte mot varandra skulle de bli ett par. Om plantorna blommade skulle de gå mot en ljus framtid, men dog en planta skulle samma öde drabba den vars namn den bar. På samma sätt hände det att Skånes bönder under Linnés tid hängde upp en stjälk för varje man i huset, för att sia om framtida öden. I södra Sverige planterades kärleksört även på tak för att skydda mot åskan, varav den fått namn som taklök, huslök och dunderlök. Under lång tid har kärleksört också odlats för att användas på brännsår.
Introduktion i Sverige: Vanlig kärleksört är inhemsk. Röd kärleksört är troligen introducerad, senast på 1600-talet.
Sorter:
Den kinesiska och europeiska kärleksörten korsar sig lätt med varandra, och många odlade sorter är hybrider mellan dem, ofta med oklar härstamning.
Vanlig kärleksört, H. telephium ssp. maximum, har oansenliga beige eller gula blommor i bulliga blomställningar, röda stjälkar och ljusgröna blad. Den blir som mest 50 cm hög.
‘Gooseberry Fool’ har förhållandevis platta, ljusgula, blomställningar och röda stjälkar.
Finsk kärleksört, H. telephium ssp. ruprechtii, har också röda stjälkar, men även bladen är rödaktiga och vackert blådaggiga. Knopparna är blekrosa och blommorna ljusgula. Den är svagväxande, lite spretig och kan bli 30 cm hög. En stenpartiväxt som odlas bäst på mager och torr jord i full sol.
Karpatisk kärleksört, kallas H. telephium ssp. fabaria i Polen, där den växer vilt. Den är har ett gracilt växtsätt, smala blad med taggiga kanter och lilarosa till purpurfärgare blommor i bulliga blomställningar, som sitter förhållandevis glest. Den blir upp till 50 cm hög.

Röd kärleksört, H. telephium ssp. telephium, har rosa eller röda blommor, rödaktiga blad och röda stjälkar. De har ett stadigt och kompakt växtsätt och kan bli upp till 50 cm höga. Den har gett upphov till många odlingsvärda sorter, som ofta har ärvt de röda stjälkarna och bladen. I skuggiga blir de ofta glesa, höga och mer gröna i bladen.
‘Matrona’ är mycket kraftig med stadiga röda stjälkar och gråbruna blad. Knopparna är ljust grålila och slår ut i gammelrosa till purpur. Den kan bli upp till 50 cm hög.
‘Munstead Dark Red’ har mörkt purpurröda blommor och mörkgröna blad och blir upp till 50 cm hög.
‘Strawberries and Cream’ har klarröda stjälkar, blådaggiga blad och små runda blomställningar med ljusrosa, vita och ljusgula blommor. Den blir 30 cm hög, men är något ostadig om den inte placeras soligt och torrt. En sort med mycket fint bladverk och söta blommor.
Atropurpureum-gruppen kännetecknas av sina röda blad, men de är också förhållandevis höga och spretiga och har små rundande blomställningar på olika nivåer, vilket ger dem ett sirligare utseende än andra kärleksörter.
‘Postmans Pride’ är kanske den kärleksört som har mörkast blad. Både blad och stjälkar är lilasvarta och blommorna är mörkrosa i små blomställningar. Den är svagväxande och spenslig, men har stadiga stjälkar och kan bli 50 cm hög.
‘Purple Emperor’ har mörkt vinröda blad och stjälkar och gammelrosa blommor. Den är lite ljusare, men bättre och stadigare än ‘Postman´s Pride’. Den har små blomställningar på olika höjd och blir upp till 50 cm hög. Samplantera gärna med kungsmynta eller låga prydnadsgräs.
‘Xenox’ är snarlik ‘Purple Emperor’, men med något mörkare stjälk, större blad och mer rosa blommor.
‘African Pearl’ har brunsvarta blad, rosa blommor och blir 50 cm hög.
‘José Aubergine’ har röda stjälkar, daggiga auberginefärgade blad och grålila till mörkrosa blommor. Den blir 45 cm hög, men kräver full sol för att bli stadig och få fina färger.
Kinesisk kärleksört, H. spectabile, har ljusgröna blad och stjälkar, som kan bli upp till 60 cm höga. Blommorna är rosa eller vita i breda och svagt välvda blomställningar.

‘Brilliant’ får lysande rosaröda blommor och blir 40 cm hög.
‘Carmen’ får mörkrosa blommor och blir 40 cm hög.
‘Elsie’s Gold’ har gula bladkanter och rosa blommor.
‘Iceberg’ får rent vita, platta blomställningar, ljusa blad och kan bli 40 cm hög. Lite tråkig i sig, men bra i samplanteringar.

‘Meteor’ är snarlik ‘Carmen’. Attraherar bin och fjärilar.
‘Neon’ har skarpt rosa blommor och ljust gulgröna blad och stjälkar.
‘Stardust’ får stora flockar med vita blommor. Bladen är något blådaggiga. 40 cm hög.

Höstkärleksört är hybrider mellan H. telephium och H. spectabile, och inkluderar flera av de populäraste sorterna.
‘Herbstfreude’ blommar i rostrött till gammelrosa, får ljust blådaggiga blad och kan bli 50 cm hög. Den är stor, snabbväxande och populär.
‘Carl’ är en kompakt form av ‘Herbstfreude’. Den är lägre, tätare och mer förgrenad, med kraftigt rosa blommor. Den blir 30 cm hög.
‘Joyce Henderson’ är högvuxen och stadig med röda stjälkar, något blådaggiga blad och gammelrosa blommor. Kanske den sort med bäst vinterståndare. Blir inte kal i mitten som andra sorter, och behöver därmed inte planteras om. Kan ev. bli över 50 cm hög. En av de bästa sorterna.
‘Stardust’ blommar i vitt.
‘Lajos’ har breda gräddvita bladkanter och rosa till cerise blommor. Sorten är dåligt härdig.
‘Mr Goodbud’ får skarpt mustigt rosa blommor i täta och bulliga blomställningar. Bladen är något mörka och stjälkarna röda och 40 cm höga.
‘Red Cauli’ har små täta blomställningar i purpur till varmrött, röda stjälkar och små blådaggiga blad. Växtsättet är bågböjt eller halvt nedliggande, vilket är tillsammans med bladverket är mycket dekorativt innan blommorna slagit ut, men gör sig sedan bäst med stöd eller hängandes över en kant. Den blir 30 cm hög. Samplantera gärna med vargtörel eller låga prydnadsgräs.

Liten kärleksört, H. cauticola, är mindre och vekare än de andra kärleksörterna, ofta med ett liggande växtsätt.
‘Bertram Anderson’ har rödsvarta daggiga blad och djupt rosaröda blommor. Bladen och blomställningarna är små och stjälkarna är veka med ett liggande eller krypande växtsätt som passar till slänter och murkrön. Den blir 20 cm hög och 50 cm bred.
‘Lidakense’ har grå blad, rosa blommor och bildar en rund tuva, ca 15 cm hög.
‘Robustum’ är mer upprättväxande och robustare än arten. Den har rödaktiga blad, mörkrosa blommor och blir 20 cm hög.
‘Vera Jameson’ har grådaggiga blad, rosa stjälkar och rosa blommor. Blir ca 25 cm hög.

Vitröd kärleksört, H. erythrostictum, har rosavita blommor och ljusa blad och stjälkar. Den kan bli 60 cm hög.
‘Frosty Morn’ har tunna vita bladkanter, vita knoppar och vitrosa blommor. De vita knopparna gör plantan dekorativ från midsommar och framåt. Den är snabbväxande och kan bli 40 cm hög. Zon 2.
‘Mediovariegatum’ har ljusgröna blad som tonar mot tonar mot cremevitt eller gult i mitten. Blommorna är vitrosa och hela plantan blir 30 cm hög. Den är mer en kuriositet än vacker.
[…] styrelsen för Lokala Hyresgästföreningen Toftaåsen till 11-kaffe i rondellen där det växer kärleksört. Det vill säga rondellen utanför lägenhet nummer 58. Vi träffas de torsdagar som det är […]
[…] av flocknäva eller liten flocknäva. I soligare lägen av ett flertal andra nävor. Bra grannar: Kärleksört, silverhavre, rosor, daggkåpa, martorn, orientalisk vallmo, purpurklätt, lammöron m.fl. Dåliga […]
[…] salvia. Bra grannar: Blå bolltistel, rosor, pioner, en, bergtall, prydnadshirs, glansmiskantus, kärleksört, törel. Dåliga grannar: De flyktiga ämnen som kantnepeta utsöndrar hämmar groning och till […]
[…] jag trodde hörde till Sedum (fetblad), men man har tydligen bytt, så dess latinska namn är Hylotelephium . Den blommar på sensommaren/hösten. Kärleksörten trivs i både sol och skugga, bara den har […]
[…] Bergtall är också fint tillsammans med andra täta kuddformade växter, som spireor och kärleksört; mjuka plymer som prydnadsgräs eller vippvallmo samt spiror som stäpplilja och fingerborgsblomma. […]
[…] efter att silverarven blommat ut. Höstblommande kombinationsväxter är höstkrokus, tidlösa, kärleksört och flox. Randgräs och strandråg passar bra till silverarv, men sprider sig fort. Bland de […]