Visst vill man klappa de härligt ludna små bladen? Lammöron odlas mest för bladens skull, och det är nästan så att man önskade att den inte ville blomma. Det är en klassisk marktäckare under rosa rosor och pioner.

Lammöron, Stachys byzantina

Synonymer: Ullsyska.

Bildsök

Beskrivning: Lammöra har ett marktäckande växtsätt, men blir ofta glesa efter några år. De blommar med små lila blommor på silverludna stänglar, men vanligen odlas de för bladens skull. Flera namnsorter har tätare bladverk och färre blommor, men är också mindre ludna. Lammöron är lättodlade i soliga och torra lägen.

Höjd: Bladverket 10-30 cm, blomstänglarna 20-60 cm beroende på sort.

Bredd: Lammöron sprider sig med utlöpare.

Tillväxt: Medelsnabb.

Livslängd: Beståndet kan bli långlivat, men enskilda plantor går ut efter ett fåtal år.

Vår: De bladrosetter som anlagts föregående år fortsätter att växa. Bladen är lansettformade, ludna och grå till grågröna.

Sommar: Blomställningarna bildas redan i början av sommaren och står sommaren ut. Själva blommorna är små, lila eller rosalila och kommer mitt i sommaren fram till sensommaren. Senare under sommaren bildas nya bladrosetter som ersätter de som gått i blom.

Höst: De överblommade stänglarna är brungrå, och hela växten får ett lite ovårdat och skräpigt utseende om man inte klipper ner den.

Vinter: Torra blomställningar kan stå kvar hela vintern, men tillhör inte de vackrare vinterståndarna. Bladen är halvt om halvt vintergröna.

Växtsätt: Lammöron sprider sig med utlöpare och bildar mattor, som snabbt blir glesa i mitten.

Rotsystem:

Jord: Lammöron trivs bäst i lätt, varm, väldränerad och mager jord, men de klarar rikare jordar, så länge de är väldränerade.

Ljus: Full sol.

Placering: Beroende på sort passar lammöron som marktäckare, kantväxt, solitär och i blandade rabatter i soliga och torra lägen, t.ex. söderslänter och vid husgrunder. Placera den gärna inom räckvidd för barnarmar.

Härdighet: Lammöron är härdiga i hela landet i väldränerad jord.

Salttålig: Ja.

Ersättningsväxt: Ullfibbla, purpurklätt och kungsljus har liknande blad, men är inte mattbildande. De två senare är tvååriga, men självsår sig oftast. Silvermalört och purpurlysing kan ersätta blommorna och som marktäckare är silverarv ett bra alternativ.

Bra grannar: Rödbladiga växter, som japansk lönn och alunrot, luktpion, salvia, tidlösa, krokus, purpurlysing, ulleternell, lavendel, isop, åbrodd, perovskia, vallmo, gräslök och praktrölleka.

Dåliga grannar:

Ekologi: Blommorna är omtyckta av bin och andra pollinerare.

Skötsel: Klipp bort blomstänglarna så snart de böjar bildas om de inte är önskvärda. Annars kan de klippas bort efter blomningen. På våren tas ev. kvarvarande blomställningar och skadade och döda löv bort. Lammöron kan gärna delas vart tredje vår för att hållas täta och vitala. Släng de svagväxande bitarna i mitten.

I hushållet: Blommorna kan torkas.

I folktraditionen:

Härstamning: Lammöron härstammar från sydvästra Asien.

Introduktion i Sverige: Senast 1800-talet.

Sorter:

Vanligt lammöra, utan sortnamn, är snabbväxande och pålitligt. Det blommar rikligt och kan bli glest efter blomningen.

 

‘Silver Carpet’ är en sort som blommar sällan och lite, utan håller sig som en låg matta av 10 cm långa grå blad hela säsongen. Den fungerar som marktäckare, men är bättre som vävarväxt, eftersom den inte täcker marken lika bra som de andra sorterna.

 

‘Big Ears’ blommar sparsamt med förhållandevis små blommor. Sorten odlas främst för de 25 cm långa grågröna bladen, som bildar stora tuvor eller tjocka mattor. Passar som solitär, marktäckare eller kantväxt.

 

‘Cotton Ball’ har fått sitt namn efter de sterila blomställningarna, som liknar grå bomullstussar på stjälkarna. Bladen är förhållandevis gröna. Passar som solitär eller i blandade rabatter.