Trots att den här typen av salvior bara har odlats i trädgården i ett halvsekel , så är förvirringen redan stor. Stäppsalvia, skogssalvia, honungssalvia och till viss del ängssalvia är alla tämligen lika, och i handelsträdgårdarna verkar namnen vara utbytbara. Oftast kallas alla stäppsalvia. De är tuvbildande perenner, som vissnar ner helt (möjligen med undantag för några blad närmast marken) på vintern. I jämförelse med andra salvor har de förhållandevis små, gröna och kala blad och de bildar många blomstjälkar med små blommor. I jämförelse med andra salvor är de också mer härdiga och användbara som prydnadsväxter.
Som prydnadsväxt kommer stäppsalvia från Karl Foersters och framförallt Ernst Pagels försök att finna mer robusta perenner, och med stäppsalvian lyckades de verkligen! Sedan den första sorten ‘Ostfriesland’ presenterades 1955 har den blivit en av de populäraste rabattväxterna. I slutet av 90-talet och början av 00-talet rådde närmast en stäppsalviahysteri, till stor del tack vare att den då var en av Piet Oudolfs favoritväxter. När den 1997 utsågs till den första årets perenn motiverades det bl.a. med att man på nära håll kunde ”njuta av de enskilda blommornas skönhet, nypa i de lite grova bladen och insupa en kraftigare salviadoft”.
Idag har entusiasmen lagt sig något, och de flesta har konstaterat att de enskilda blommorna är små och alldagliga, bladverket medelmåttigt och doften minst sagt diskret, men att den är vacker på håll och har många andra bra egenskaper. Stäppsalvian har blivit en av trädgårdens standardväxter.
Salvia nemorosa, x sylvestris & x superba, stäppsalvia, skogssalvia & honungssalvia
Synonymer: Honungssalvia kallas även trädgårdssalvia.
Bildsök
Beskrivning: Torktålig och lättodlad perenn som är dekorativ under en lång period, eller kan fås att blomma om. Med ett tätt och rundat växtsätt, som ändå har en viss luftighet med sina smala blomax, går stäppsalvia m.fl. att kombinera med de flesta andra växter. Blomningen är inte spektakulär, men fin i stora mängder och tillsammans med andra blommor. Plantan håller sig också ofta fin hela säsongen.
Höjd: 30-60 cm beroende på sort.
Bredd: 30-50 cm.
Tillväxt: Medel. Frösår sig.
Livslängd: Ganska långlivad i väldränerade lägen.
Vår: Kommer upp normaltidigt med mustigt gröna, lansettformade, småknaggliga blad.
Sommar: Efter midsommar blommar den i olika nyanser av blått och lila eller vitt. Blommorna är små och sitter strödda längs den övre halvan av ogrenade stjälkar, som på kryddsalvia, mynta, basilika och andra kryddväxter. Varje blomställning är i sig inte så märkvärdig, men flera hundra tillsammans bildar de en färgstark kvast eller buske. Efter blomningen står stjälkarna kvar som fröställningar, och på flera sorter är de lila och i sig dekorativa. Plantan kan också klippas ner efter blomningen och blommar då om på sensommaren.
Höst: Blomstjälkarna/fröställningarna står kvar, men blir bruna.
Vinter: Fröställningarna kan stå kvar som vinterståndare.
Växtsätt: Tuvbildande, med många ogrenade stjälkar från basen. Tuvan växer långsamt på bredden. Som ung växer stäppsalvia som en kvast, men med åren blir den mer rundad, som en lavendel. I rätt lägen är den stadig, men på fet jord lägger den sig ofta.
Rotsystem: Stäppsalvia har en vedartad och ogrenad pålrot, som kan gå mycket djupt för att hämta vatten. I de översta centimeterna av jorden har den också en liten härva av näringshämtande finrötter.
Jord: Stäppsalvia trivs bäst i väldränerad, lätt och kalkrik jord. De tål inte ständig fukt eller tung lera, men väl tillfällig torka.
Ljus: Full sol. Stäppsalvia drar sig mot ljuset, så t.om. skuggan från en södervägg kan få den att falla omkull.
Placering: Stäppsalvia är fin som kantväxt eller i framkant av en blandad perennrabatt. Med Piet Oudolfs salviafloder som förebild är det också populärt att massplanera stäppsalvia i stråk med olika sorter. Den trivs bäst i varma och torra lägen, gärna intill hårdgjorda ytor.
Härdighet: Med väldränerad jord och snötäcke kan den odlas i hela landet nedanför fjällen, men är bara pålitligt härdig upp till Mellansverige.
Salttålig: Tål salta vindar.
Ersättningsväxt: Lavendel, kantnepeta och isop trivs i samma lägen och har liknande utseende som stäppsalvia. Stenkyndel och anisisop är också liknande och trivs i samma lägen, men den förra är lite mindre och den senare lite större än stäppsalvia. Axveronika är lik stäppsalvia, men trivs i fuktigare och tyngre jord.
Bra grannar: Rudbeckia, prydnadsgräs, stjärnflocka, lavendel, stenkyndel, anisisop, myskmalva, lammöra, oregano ‘Compactum’, rosenskära, jungfrun i det gröna, praktrölleka, ulleternell, orientalisk vallmo, jungfrunäva, vädd, enar och rabattrosor.
Dåliga grannar:
Ekologi: Pollineras av bin, humlor och fjärilar. Den brukar få vara i fred från rådjuren, men inte sniglarna.
Skötsel: Om du klipper ner plantan strax innan den blommat över så blommar den vanligen om på sensommaren. Bör delas vart 5-10:de år.
Plantering: Planeras vår, höst eller sommar (men behöver då stödvattnas), lika djupt som den står i krukan. Planteringsavstånd 35 cm.
I hushållet: Trots sin släktskap med kryddsalvia går stäppsalvia tyvärr inte att äta, men den kan vara ett fint tillskott i buketter.
I folktraditionen:
Härstamning: Stäppsalvia växer vilt i östra Europa och västra Asien, samt tillfälligt i Skåne och på Öland. Ängssalvia är vildväxande i södra Sverige. Hybriderna förekommer sparsamt i Sverige.
Introduktion i Sverige: Stäppsalvia introducerades som prydnadsväxt på 50-talet. Det är oklart när den började säljas i Sverige.
Sorter:
Stäppsalvia, Salvia nemorosa, var de första prydnadssalviorna i handeln och är fortfarande vanligast. Den odlas sällan som ren art, utan det är sorterna vi använder. Den får många blomax med små blommor.
‘Amethyst‘ blommar rikligt i ametistlila och blir ca 60 cm hög.
‘Caradonna‘ introducerades år 2000 och har till stor del ersatt äldre stäppsalvior. Den blommar tidigt, redan i mitten av juni, med blåvioletta blommor på mörklila ax, som är fina även efter blomningen. Den blir 60-70 cm hög. ‘Caradonna’ är lätt att få att blomma om och är enligt många den bästa sorten.
‘New Dimension Rose‘ är en dvärgform med rosa blommor. Den blir ca 30 cm hög.
‘Ostfriesland‘ var den första sorten i handeln (1955) och är fortfarande en av de populäraste. Den får mörkt violetta blommor på rödlila ax och blir 45 cm hög, med ett upprätt växtsätt. Kan ibland bli lite gänglig. Bladen är mörkgröna och hela växten ger ett mörkt intryck, varför den gör sig bäst i skarp sol. Axen är vackra även en tid efter blomningen. Svarar förhållandevis dåligt på att skäras ner efter blomningen.
Skogssalvia, Salvia x sylvestris, är en korsning av stäppsalvia och ängssalvia som förekommer vilt. Den har också gett upphov till flera av de bästa sorterna för trädgården, med något större blommor än ren stäppsalvia.
‘Blaukönigin‘ får blåvioletta blommor på mörklila ax. Den är fröförökad och frösår sig. Den blir 50 cm hög.
‘Mainacht‘ får blå blommor på violetta skaft. Den blir tät, buskig och bara 30 cm hög. 
‘Rügen‘ har ljusblå blommor på grönlila skaft och blir 40 cm hög. 
‘Blauhügel‘ har lavendelblå blommor på grönlila ax. Den har ett buskigt växtsätt och blir 40 cm hög.
‘Schneehügel‘ är en vitblommande variant av ‘Blauhügel’
‘Viola Klose‘ får djupblå blommor på mörka ax och blir 40 cm hög. 
Honungssalvia, Salvia x superba, är en korsning mellan stäppsalvia och stor stäppsalvia, som är ovanlig i handeln.
Biofilia 
[…] i väldränerad jord. Salttålig: Ja. Ersättningsväxt: Kattmynta, isop, lavendel, perovskia, salvia. Bra grannar: Blå bolltistel, rosor, pioner, en, bergtall, prydnadshirs, glansmiskantus, […]
[…] kan den gärna kombineras med någon sommarblommande perenn. Blodnäva, jungfrunäva, axveronika, stäppsalvia, kantnepeta, isop, kyndel och lavendel trivs i samma lägen och har ett växtsätt som matchar […]
[…] kan den gärna kombineras med någon sommarblommande perenn. Blodnäva, jungfrunäva, axveronika, stäppsalvia, kantnepeta, isop, kyndel och lavendel trivs i samma lägen och har ett växtsätt som matchar […]
[…] grannar: Blåklockor, färgkulla, jungfrulin, lavendel, hedblomster, backtimjan, blåeld, martorn, stäppsalvia, azurlök, stenkyndel, rödsvingel, fjädergräs, ginst, efedra, dvägtall, en, […]
[…] om de är mindre än jättedaggkåpan. Det är ganska populärt att kombinera jättedaggkåpa med stäppsalvia, men det blir bara bra med de ljusaste sorterna av stäppsalvia, eller i mycket stora grupper, då […]
[…] och många andra. I skuggigare lägen flocknäva eller liten flocknäva. Lavendel, kantnepeta, stäppsalvia, kryddsalvia, isop, kyndel, oregano och stenkyndel är några andra exempel på växter som trivs i […]
[…] Stäppsalvia och gänget ‒ populära ”nykomlingar” – Biofilia […]