Eldtorn – allt utom söt

Eldröda bär och torniga grenar. Kanske ska vi också nämna de glansiga bladen som sitter kvar under vintern, så har vi sammanfattat de utmärkande egenskaperna hos eldtorn, eller glansbladig törnmispel, som den tidigare kallades. Sen höst och tidig vinter är eldtornens tid. När andra växter står kala är eldtornen översållade med rönnbärslika bär över ett mörkgrönt bladverk. Både bär och blad sitter kvar länge, ibland hela vintern. I snöfattiga trakter är den vinterprakten ett värdefullt inslag i trädgården. Busken är styv, spretig och full av vassa törnen, men kan klippas eller spaljeras för att bli mer hanterlig. Somrar som den gångna är det också ett plus att eldtorn är mycket tork- och värmetålig. Pyracantha coccineajpg

Eldtorn, Pyracantha coccinea (med hybrider)

Synonymer: glansbladig törnmespel
Bildsök
Beskrivning: Spretig buske med vackert mörkgrönt bladverk och rikligt med blommor och bär som påminner om rönnens. Liksom rönnen har blommorna en lukt som är motbjudande för många. Vintergrön.
Höjd: 0,6-2 m beroende på sort och skötsel.
Bredd: 0,6-2 m beroende på sort.
Tillväxt: Medel till snabb. Enstaka skott kan växa 50 cm eller mer på en säsong.
Livslängd: Enligt uppgift 25-50 år.
Vår: Bladutsprånget är ganska sent men mycket fint, med glansigt ljusgröna blad över de mörkgröna fjolårslöven.
Sommar: Eldtorn blommar i juni, med täta klasar av äggskalsvita blommor, som ser ut som rönnblommor och har en liknande obehaglig doft. Vid större planteringar av eldtorn, som en hel häck, kan lukten vara besvärande på några meters avstånd.
Höst: De rönnbärslika bären mognar i slutet av augusti till september, och sitter sedan kvar mycket länge. De flesta sorter har en mycket riklig fruktsättning.
Vinter: Bladen håller sig gröna hela vintern, utom i utsatta lägen eller på härdighetsgränsen, där de ofta drabbas av frystorka och faller av framåt våren. Bären sitter också vanligen kvar långt in på vintern.
Växtsätt: Styvt och spretigt, men med tiden rundat. Ungplantor skjuter långa skott åt alla håll, och har därför ett mycket spretigt utseende. Med tiden fyller nya skott och sidoskott upp volymen, och gör busken mer rund och tät. Grenarna är styva och fulla av vassa törnen. Eldtorn svarar bra på beskärning och kan klippas till täta häckar och figurer, och de långa skotten gör den särskilt lämplig till spaljéer.
Rotsystem: Grovt och djupgående.
Jord: Anspråkslös, men föredrar väldränerad jord, gärna lätt och mager mineraljord. Den växer bra, ofta för bra, i näringsrik jord, och blommar sämre.
Ljus: Halvskugga till full sol. Rikligast blomning och fruktsättning i sol.
Placering: Eldtorn är en väldigt anpassningsbar växt, som passar till allt från friväxande buskage till strikt klippta spaljéer. Använd den i framkant av större buskage, i slänter, som marktäckare under tallar och andra glesa träd, som kantväxt, fasadplantering, häck, i växttorn, på spaljéer eller i formklippta figurer. Törnarna gör den särskilt lämplig att plantera som häck, under fönster och på andra ställen där man vill förhindra framkomlighet. Av samma anledning bör den undvikas på lekplatser, skolgårdar, intill smala gångvägar och liknande platser. Gör inte heller planteringarna bredare än att hela kan nås utan att man behöver komma allt för nära. Blommornas lukt talar också för att undvika större planteringar av eldtorn i närheten av platser där man ofta vistas. Eldtorn är mottaglig för päronpest. Den trivs bäst i varma lägen.
Härdighet: Den härdigaste sorten går upp till zon 4, men de flesta bara till zon 2 eller 3.
Salttålig: Ja.
Ersättningsväxt: Oxbär påminner en hel del om eldtorn, men saknar taggar. Rosenkvitten likaså, med taggar, men annorlunda blommor och frukt. Berberis, mahonia och järnek är både vintergröna och taggiga. De gör sig bäst friväxande. För klippta häckar är liguster, buxbom och idegran vintergröna alternativ, eller häckhagtorn om taggarna är viktigare än vintergrönt. För spaljéer är murgröna och klätterbenved vintergröna alternativ, och rosor ett taggigt.
Bra grannar: Eldtorn passar bra med andra vintergröna växter, som gran, tall, bergtall, tuja (t.ex. den underskattade japanska tujan), idegran eller mahonia. Rönnar kan vara en rolig kombination med sina snarlika blommor och bär, både vanlig rönn och olika prydnadsrönnar. Korallkornellens röda grenar är också en effektfull matchning. Högväxta prydnadsgräs och perukbuske kompletterar formmässigt.
Dåliga grannar:
Ekologi: Blommorna är uppskattade av pollinerande insekter. Bären äts av fåglar, men bara i desperation. Busken får normalt sett vara i fred från både betande djur och skadeinsekter.
Skötsel: Låt din eldtorn växa fritt, eller klipp den efter tycke och smak. Du kan knappast misslyckas. Snyggast blir den antingen friväxande eller strikt formskuren. Den blommar på fjolårsskotten, så hård beskärning kan gå ut över blommor och bär. Beskär på våren samt efter behov under sommaren, och akta dig för taggarna.
I hushållet: Bären är oätliga råa, men sägs gå att använda till gelé och saft. Jag har inte fått tillfälle att prova själv än. Bären är förstås också väldigt dekorativa till snitt och kransar.
I folktraditionen:
Härstamning: Södra Europa, Kaukasus och norra Iran.
Introduktion i Sverige: Eldtorn introducerades troligen till engelska trädgårdar någon gång mellan 1597 och 1629. I Sverige fanns den i odling senast 1891.

Sorter: Flera poulära sorter av eldtorn är korsningar mellan Pyracantha coccinea och andra eldtornsarter.

Lalandei‘ (‘Lalandii’) har ett upprätt växtsätt och får rikligt med orangea bär. Den blir upp till 2,5 m hög och lika bred. Härdig till zon 2 eller 3.

Red Column‘ har ett upprätt växtsätt som passar till häckar. Bladen är blanka och bären många och tomteröda. Den kan bli upp till 3 m hög och lika bred. Härdig till zon 3.

Red Cushion‘ har ett krypande växtsätt, och passar bra som marktäckare. Den blir upp till 0,6 m hög och 2 m bred. Långsamväxande. Härdig till zon 3.

Soleil d’Or‘ liknar ‘Red Column’, men får klargula bär. Härdig till zon 1 (2 i skyddade lägen).

var. kuntayi
‘Anatolia’ är utvald för sin goda härdighet och tålighet mot frysorka. Tyvärr har den mattare blad och får färre blommor och bär än de andra sorterna. Bären är rödorangea. Den är har ett mer kompakt och utbredd växtsätt, och passar som marktäckare eller under fönster. Höjden stannar på någon meter, men den kan bli betydligt bredare. Härdig till zon 4.

coccinea x crenatoserrata
Orange Glow‘ är en populär sort med ett upprätt växtsätt som passar till häckar och spaljéer. Bladen är blanka och bären orangea och många. ‘Orange Glow’ blir upp till 3 m hög och lika bred. Härdig till zon 2.

  1. Pingback: Häckhagtorn & kanadahagtorn ‒ odlad taggtråd | Biofilia

  2. Pingback: Trubbhagtorn ‒ inte så trubbig | Biofilia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: